Längesedan nu...

Hej!

Det var längesedan jag bloggade nu. Längesedan jag ens loggade in här. Loggade in nu för första gången sedan i september och det fantastiska är att även om bloggen har varit död i några år, så är ni fortfarande inne och kommenterar och besöker min blogg. Varje dag. Det är superkul och det känns som alla mina läsare som jag haft genom åren förtjänar en hyffsad uppdatering. Så nu tänker jag verkligen försöka få tummen ur och blogga. Jag tänker inte säga att bloggen kommer att uppdateras varje dag, men någon gång i veckan iallafall till att börja med!

Vad händer då? Egentligen inte så mycket. Dagarna består av gå upp, lämna hanna på skolan, åka till jobbet, jobba, åka och hämta Hanna, gå hem, laga mat, bli as trött så man inte orkar göra något mer utan man går och lägger sig. Så börjar man om.

Jag ska göra inlägg som kommer att hamna mellan januari - december 2014 även nu i januari 2015, har bilder att visa upp så kolla även bakåt i arkivet sedan! Jag kan hojta till när inläggen är färdiga.

Annars idag händer inte så mycket mer. Har fått nya glasögon som jag hämtade ut idag, så de har jag på mig nu och ska försöka vänja mig vid. Tydligen så är jag översynt och mina ögon anstränger sig väldigt mycket för att kunna se lika bra som alla andra. Så nu hoppas jag att glasögonen ska hjälpa.

Kommer även att blogga om mat på webbrecept.se, det är en hemsida med recept, precis som det låter, men även en del tävlingar och min matblogg såklart. Kika gärna in!

 

Alltså...

Bilder på hanna och hennes första två år är helt borta. Det finns inte mycket bilder kvar och jag hade nog flera tuuusen! Min förra dator gick sönder och där var alla korten, gick inte att rädda alls..

Så jag är väldigt ledsen för detta, men ack så glad att många finns här på bloggen, dock med vattenstämplar på. Men vissa kort finns. Och jag glädjs så fort jag hittar några nya kort. Här hittade jag två kort som betyder väldigt mycket för mig:

Här är Hanna nog 5 (?) dagar gammal.

Här sitter Hanna i knät på sin gudfar och äter en isbjörn.

Och det är ju inte bara bilder på Hanna som är borta utan ALLA, på mig, graviditeten, skolkort osv.. Det känns i hjärtat!!!

Alltså...

Jag är ju helt beroende av den här!!! Äter ingen annan choklad, eller inget annat godis i stort sett! Någon mer?

 

Nu är jag tillbaka!

Hej på er alla! Gud så skönt att logga in här på bloggen och börja skriva ett inlägg, det var längesedan!

Varje gång jag kommer in här och skriver ett inlägg så skriver jag alltid att jag saknar bloggen, inläggen och er läsare och era kommentarer. Vilket jag gör såklart! Men nu är saknaden större än vanligt och därför har jag nu bestämt mig för att börja blogga ordentligt igen.

Ni är fortfarande många som kikar in här varje dag, det är så kul att se! Bloggen kommer att ändras lite. När Hanna var bebis så fanns det saker att skriva om hela tiden, det gör det inte längre när hon är så stor. Så mycket kommer såklart att handla om Hanna, om oss och vårt vardagsliv, som det alltid har gjort, men andra inlägg kommer även att skrivas, om precis vad vet jag inte dock! Kom gärna med tips / kommentarer om vad ni vill läsa. :).

Eftersom jag har varit borta så länge så har ni missat mycket om oss, så därför tänkte jag starta igång en frågestund! Så skriv alla tänkbara frågor ni har! Jag avslutar frågestunden när tillräckligt många frågor kommit in.

Kram så länge!

Saknar er så...

... Det gör ont! Första bilden är farmor, farfar och jag! Andra bilden är morfar och jag. Älskar er tusen gånger om!


Ge mig vår nu!

Snö och vinter, visst, jättemysigt. Men nu vill jag ha vår tack! Är så trött på snö, kallt, och tråkigt väder. Längtar ni efter våren?


Instagram.

Eftersom jag inte är så aktiv här på bloggen, vilket jag hoppas att jag blir snart, men under tiden bloggen lider så får ni mer än gärna följa mig på instagram för där är jag aktiv! Sök på elinzollfrank så kommer jag upp. :). Enjoy!


<3


Efter regn kommer solsken, eller?!

Wow... Det gick snabbt. Efter förra inlägget jag skrev så hände det väldigt mycket. Och det är inte ens två veckor sedan. Under två veckor så har mycket löst sig för mig och jag mår suuuperbra! 2013 förvånar mig med en riktigt bra början på året. Jag antar att efter regn kommer solsken, eller?!

Det är måndagmorgon och jag ska börja plugga här nu. Kursen jag läser är jätterolig, och allt går jättebra! Tänk vad nöjd man kan vara. :).

Hoppas 2013 blir mitt år.

2012 slutade inte bra. Det slutade på värsta tänkbara sätt. Tänk att ett år börjar så jävla bra så slutar det med en jävla massa skit. December var en helvetes månad.

2013 har börjat bra iallafall! För ett tag sedan skrev jag ju ett inlägg om att jag ville börja plugga igen, och förra veckan så började jag plugga till administratör! Pluggar distans vilket känns jävligt bra, och skolan är här i Borås så skulle det vara något så kan jag alltid åka dit!

Jag har kommit igång bättre med körkortet nu också. Nu är det så jäkla mycket plugg med skolan så jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med körkortet samtidigt, men jag ska göra så gott jag kan. Innan 2013 är slut ska det vara färdigt iallafall!

Hanna mår bra. Hon har blivit så duktig, och så stor! Bilder på henne ska ni få snart. Och hon säger så mycket roliga saker, ja herregud, henne har man aldrig tråkigt med!

Nu är det dags att blicka framåt iallafall och jag hoppas verkligen att 2013 blir mitt år!

Nu är du en vacker ängel. <3.

Finner inga ord. Känner mig så tom. Saknar dig morfar. Bättre morfar kan ingen önska sig. Du ställde alltid upp. Var alltid så omtänksam mot alla. Du saknas här. I torsdags sa jag hejdå till dig. Du låg så fridfullt. Rummet var jättefint med tända ljus och lugn musik. Du var så vacker. Min vackra morfar. Det kändes så overkligt att du låg där. Du hörde inte hemma där. Pussa på dig och kände kallheten. Varför blev det såhär? Varför? Jag ville inte att du skulle ligga där. Men jag vet att du inte låg där. Du är runtomkring oss alla, hela tiden. Du förlorade inte kampen mot cancern, för nu är du fri ifrån den. Nu är du frisk och slipper all smärta. Jag vill bara att saker och ting ska bli som vanligt igen. Jag kommer aldrig att acceptera din bortgång. Du finns i mina tankar hela tiden och det vet du. Jag glömmer dig aldrig och längtar tills jag får träffa dig på andra sidan, då vill jag få en stor bamsebjörn kram, sådana kramar som bara du kan ge. Jag älskar dig, morfis. ♥.

Dagen med stor sorg, 14/11-2012, vila i fred. <3.

Reeesa!

För ett tag sedan så bokade jag och Jenny en resa till Rhodos, det ska bli så underbart! Den 21 oktober åker vi och är borta en vecka, jag lääängtar! Förra året var jag i London på en lång weekendresa, undra vart man ska åka nästa år? :). HÄR hittar ni massa härliga resor, och så finns det en massa weekendpaket!



Älskar!

Älskar denna låten och texten... Helt perfekt låt! Tilltalar mig på alla sätt. Och dessa gör en cover på den, vilket de gör ännu bättre än orginalet. <3.

http://www.youtube.com/watch?v=d9NF2edxy-M&feature=related
Hur får man upp videon? :O

När mammarollen sviker...

Kan bara tänka mig vilka kommentarer det kan komma från vissa läsare när jag kommer att skriva som jag ska nu, mycket negativt med andra ord. Kan börja med att det jag kommer att skriva nu gäller inte bara mig utan gäller ALLA föräldrar, ingen föräldrer är perfekt, alla har sina svaga sidor i sin föräldraroll och svaga egenskaper som människa.

Hanna kom in i trotsen redan strax efter att hon fyllde 1 år. Vilket jag då tyckte var jobbigt, men nu är hon 2 och ½ år och när jag tittar tillbaka på hennes "1-års trots", var det ens trots? Nja... Hanna har alltid varit väldigt envis, haft stark personlighet, starka känslor, starka viljor... Men som vilket annat barn som helst egentligen.

Trotsen är en jobbig och krävande period, jag har tyckt att hennes trots nu på senare tid har varit jättejobbig och jag tycker fortfarande att det är jobbigt. Jag har haft litet tålamod när det gäller Hanna. Föräldrar måste ha mycket tålamod, men man är inte bara en mamma, utan en människa också.

Jag kan inte säga att jag har varit en dålig mamma, eller känt mig som en dålig mamma, för jag gör alltid så gott jag kan och försöker hjälpa Hanna när hon har det svårt med trotsen, när hon inte riktigt vet vad hon vill och när hon inte riktigt förstår och vill prova själv. Jag gör så gott jag kan.

Men jag känner att i vissa situationer eller tillfällen så hade jag kunnat puscha mig själv lite extra, men jag gav upp för lätt. Jag tycker att jag är en jättebra mamma, men ibland tappar man humöret, man har ingen ork eller energi, man gör det lätt för sig. Och då vill jag bara upprepa igen, detta gäller inte bara mig, utan varenda liten föräldrer på denna jord. ALLA känner oftast såhär vid ett eller annat tillfälle.

Jag har läst mycket om barnens utvecklig och trotsen och hur man ska hantera den och vad man kan göra osv. Men nu på senare tid så har Hannas trots blivit ännu värre och då har jag känt som mamma: Vad ska jag göra nu? Vad är nästa steg? Hur hanterar jag dessa nya situationer? Hur känner Hanna omkring detta?

Så nu ikväll har jag, återigen, suttit och läst om barnens utvecklig, trotsen, hur man hanterar den, hur man kan hjälpa barnen osv. Det blev upprepning på upprepning på upprepning. Men bra! Även om man har läst det flera gånger så kan det vara bra att läsa det igen, och igen, och igen. Att ha suttit här ikväll och googlat omkring på dessa områden har hjälpt mig mycket!

Här ska ni få en länk av mig, denna tyckte jag var jättebra! Väldigt mycket var likt situationerna med Hanna: KLICK!

Nu ska jag sätta mig och läsa mer, får se vad man mer kan hitta på internet. Sedan ska jag sätta mig och skriva ett dagsschema, jag har börjat tappa rutiner för Hanna och det är bland det viktigaste barn har! Så dags att skriva schema, som jag ska sätta upp någonstans här hemma och kolla igenom varje dag! Varenda liten detalj i vardagen ska stå med.

Sen tänkte jag skriva ned en lapp men olika aktiviteter på, nu när vintern har varit så har jag varit lite lat med att vara utomhus med Hanna (kallt och jobbigt tycker jag!), men nu när våren är här och solen skiner så fint på dagen så tänkte jag att vi skulle ta och gå ut och hitta på saker. Kom gärna med tips! 

Har ni tips kring trotsen? Hur gör ni? Vad tycker ni är jobbigt?

Alla hjärtans dag!

Vill önska er en glad och mysig alla hjärtans dag! I år firar jag såklart med pojkvännen, riktigt vad vi gör utav dagen vet jag ej men det är underbart att bara vara nära honom. :).

Bilden är tagen förra året på alla hjärtans dag. Då var jag bra trasig. Det var här som jag började må dåligt och bloggen uppdaterades mindre och mindre. När jag tänker tillbaka på den tiden så inser jag nu hur trasig jag faktiskt var, mer än vad jag trodde och mer än vad jag sa till er.

Men jag hade en bra alla hjärtans dag ändå, firade ju ihop med en vän, vi drack vin och beställde de fetaste pizzorna på pizzerian!

I år är jag iallafall så lycklig jag bara kan bli! <3.

 


R.I.P, Whitney.

Because the greatest love of all,
is happening to me.
I found the greatest love of all,
inside of me.
The greatest love of all,
is easy to achieve.
Learning to love yourself,
it is the greatest love of all.


Saknar.

Hej på er. Sitter och kollar igenom bloggen. Läser gammla blogginlägg, läser era gammla kommentarer och jag får upp så många minnen i huvudet. Kommer ihåg vissa inlägg, vissa kommentarer, känner igen vissa namn...

Nu har det nästan gått ett år sedan jag slutade blogga regelbundet. Blev mindre och mindre inlägg utefter hur sämre och sämre jag mådde. Helt ärligt så har jag inte mått så bra detta året. Har haft endel underbara stunder men överlag så har det varit ett piss år.

Antar att jag behövde tid till att ordna upp saker och ting. Ställa mig stadigt på fötterna igen. Jag har lärt mig mycket detta året. Man kan inte alltid vara på topp, även jag har mina motgångar som jag har svårt att tro ibland...

Året slutar underbart iallafall. Jag mår toppen och allt flyter på. Hanna växer så det knakar, hon utvecklas hela tiden. Jag har mycket att skriva om henne nu, ni har missat mycket!

Nu när jag sitter här och skriver så känns det som om att jag har hittat hem igen. Det är detta jag ska göra. Har tänkt mycket på bloggen under året, har så gärna viljat blogga men orken och tiden har inte funnits där. Nu när jag ska försöka igen, så undrar jag om det finns några läsare kvar. Ser att endel av er fortfarande går in på min blogg varje dag, även om jag inte skrivit på flera veckor. Men kommer ni att komma tillbaka och läsa?

Nu känns det som att jag har vunnit tillbaka något som jag förlorade för längesedan. Åhh, älskade blogg. Vi hörs imorgon, upp och jobba tidigt! Godnatt på er.

Älskade farmor.

Älskade farmor, igår somnade du in... Jag hoppas att du har det bättre, så du slipper all smärta. Vet att du är där uppe och tittar ner på mig. Vet att du är där uppe med dina föräldrar och farfar och har det bra. Saknar dig, vill att du skulle finnas kvar mer men det är som det är och nu slipper du ha ont. <3. Älskar dig!

Vi är lika mycket värda!

Vi alla är lika mycket värda. Vi alla är unika, finns ingen som är likadan som sig själv. Finns inte kopior. Vi är alla vår egen person, har vår egen personlighet, har vårt utseende, tycker om olika saker. Och det är ju det bästa, att det finns ingen annan som en själv. Vi måste respektera varandra, respektera varandras olikheter. För vi alla är lika mycket värda. Det spelar ingen roll om man är lite "annorlunda" (om det nu finns något som heter annorlunda), man är fortfarande en egen person. Man är sig själv, och det just det som är det fina med alla människor. Att vi är oss själva, och det ska man helt enkelt acceptera.

Det finns många där ute som inte tycker om sig själva. Som ibland önskar att de var någon annan. Kanske önskar det att de hade andra intressen, ett annat utseende, en annan personlighet. Men varför? Varför kan man inte tycka om sig själv? Det måste man göra. Alla är lika mycket värda, alla är lika vackra, på sina egna sätt. Alla är ju fina på sina sätt liksom! Jag har inte alltid tyckt om mig själv. Innan var jag missnöjd med min kropp, vissa delar av mitt utseende. Jag gillade inte alltid vissa delar av min personlighet. Men jag vet inte hur eller varför, men jag bara insåg en dag att jag duger för den jag är. Jag älskar min egen personlighet. Jag tycker att jag är rar, rolig, charmig, generös, omtänksam. Och mycket mer! Och efter graviditeten så har jag verkligen börjat tycka om min kropp. Jag vet inte varför, men jag tycker bara om min kropp mer nu. Sedan finns det såklart vissa delar av min kropp som jag är mindre nöjd med, som mina bröst. De blev inte så vackra nu efter amningen. Och mina öron, de är bara konstiga. Och sedan mina fötter. Hahah, det är kanske något större än normalstorlek, eller de är iallafall ganska breda. Men alltså det är inget jag går och tänker på. Det går att fixa! Brösten fixar man lätt men en bra BH, öronen gömmer man lite fint under håret och fötterna? Ja, större fötter betyder väll bara att man står lite stadigare på jorden. ;).

Jag hade önskat att fler kunde tänka som jag. Som kunde älska sig själva. Jag menar, vi alla är fina på vårt sätt! Det är bara till att inse. Det finns dem som blir mobbade för t.ex. deras utseende eller personlighet, men bara för att de blir det så betyder det inte att det är något fel på dem. Det är ju mobbarna som har något problem, det är inget att bry sig om! Så om det finns någon där ute som läser detta nu, som är missnöjd med sig själv, börja tycka om dig själv! Ställ dig i spegeln och kolla på dig, kanske har du en söt liten näsa? Eller stora vacka ögon? Eller en snygg kroppsform? Kanske är du rolig och drar skämt? Kanske är du rolig som vågar att bjuda på dig själv? Kanske är du snäll mot andra personer och ofta hjälper till? Kanske är du bra i skolan? Kanske är du en person som ja, jag vet inte vad. Bara du själv vet.

Ska vi göra ett test? Ett väldigt enkelt och vanligt test, men ack så viktigt! Ställ er framför spegeln och säg fem positiva saker om ert utseende och fem positiva saker om er personlighet. Mina fem om mitt utseende: Jag gillar mina mörka bruna ögon, jag gillar min kropp i sin helhet, jag tycker att jag har ett gulligt ansikte, jag har ett fint leende, jag gillar min midja! Fem om min personlighet: Jag gillar att jag är målmedveten, att jag drömmer (realistiskt) och uppfyller mina drömmar, jag tar vara på mina vänner, jag är charmig och jag är väldigt kärleksfull! Gör gärna testet och säg till sen hur det gick! Vad tycker ni om er själva, kändes det bra att göra testet? :).

Att vara singel på alla hjärtans dag...

... behöver absolut inte vara deprimerande! Jag är, för första gången på flera flera år, singel över huvudtaget. Singel på alla hjärtans dag. Jag har aldrig förr brytt mig om alla hjärtans dag men nu när jag är singel så känns denna dagen helt plötsligt speciell. Det är inte tråkigt att jag inte har en pojkvän att fira med, det tråkiga är att jag inte träffar en kille över huvudtaget idag. Men det känns helt okej. Man behöver inte ha en dejt idag. Idag dejtar jag min kompis! Hahah. Vi ska dricka lite vin, gå ner till stan och äta på en pizzeria, gå runt lite i stan och kanske sola. Det känns perfekt tycker jag!

Jag tycker det är viktigt att man idag berättar för dem man tycker om att man tycker om dem. Sin familj, sina husdjur, sina barn, sina vänner, sin klass eller vem/vilka man nu tycker om. Jag har skickat ett sms till alla mina nära och kära och skrivit "glad alla hjärtans dag" och så har jag skickat hjärtan till mina bästa kompisar på facebook. Idag ska vi bry oss om varandra och ta hand om varandra. Ge bort lite extra komplimanger.

Jag har tagit hand om mig själv idag med. Har tagit mig en uppfriskande dusch, peelat kroppen, fixat naglarna, håret, smörjt in mig med body butter. Lite hemmaspa! Det tycker jag att alla singlar ska göra. Har ni ingen kille att pyssla om idag, så pyssla om er själva. Ta hand om er själva idag! Skäm bort er lite. Och ta vara på sina vänner, det är viktigt!

Tidigare inlägg


Hej! Det här är Elin, från 16 år och gravid till 22 år och mamma till tjejen Hanna som är 5 år. Jag är allt ifrån en vanlig ungdom till en vuxen mamma, häng med i min vardag!

I bloggen skriver jag om mitt ungdomsliv och om mitt mammaliv. Jag skriver om vår vardag, föräldraskap, jobb, egna tankar och åsikter och lite till.

bloglovin


Kontakta mig?
elinzollfrank@hotmail.com

RSS 2.0