Så här tycker ni!

Jag tror att hur social man blir beror på vilken personlighet/typ av människa mamman är och inte på ålder.
många av punkterna beror på personen, går nog inte att vara generell.

Hej!
Allt bra med dig/er?
vilken underbar blogg du har!
Själv heter jag också Elin och är ung mamma!
Läste lite i din blogg och vi verkar dela åsikter ganska lika :) Kika gärna in på min blogg om livet som unga föräldrar till en underbar liten son ! kram

varsågod. Måste säga att det blev en mycket bra sammanställning!

helt rätt tänkt!:) jag håller också med om listan på ett eller annat sätt..
hur tog du det när du blev gravid? var det planerat/oplanerat? ville du behålla barnet från början?

Elin, du är väldens bästa mamma ♥ Efter mig då ;) haha

Ja visst är det kul :-) jotack det är bara bra! Med dig då?

sv: Så bra, jo gårdagen var bra :P
hur mår du idag då? :)

Ser verkligen upp till unga mammor! Så jävla starkt!

(Sista chansen att anmäla dig till veckans blogg!
Idag lottas de tio finalisterna ut och vill du bli en av dom? Kika in och anmäl dig :)
Kram)

sv: Okej, härligt att höra :) jo jag mår helt okej.

Ja jag håller nog inte med helt jag heller.
Vissa grejer är lika mellan båda unga och äldre.
Jag ser inget fel i att lmna barnet hemma med andra föräldren eller med mormor/morfar farmor/farfar om man vill festa lite :) såklart inte varje helg! Men känner barnet mor och farföräldrarna så bra att dom kan vara där utan problem så är det bara kul :) Och ja det är ju kul att man fortfarande liksom är ung när ens barn kommer in i tonåren och så, man var ju nyss där ;) kram

Jag håller med på dom två första punkterna på fördelarna.
Kroppen reagerar på graviditeten bättre och återhämtar sig bättre- det är väldigt individuellt.
Barnet blir socialare.- Det tror jag absolut inte på.
Barnet blir viktigare eftersom man inte har något annat jätteviktigt att tänka på (som jobb)- Oftast måste man istället plugga klart, eller skaffa sig ett jobb, så många är hemma väldigt kort tag med barnet.
Man behöver inte leva livet själv utan man får göra det med sitt barn- Här ser jag ingen skillnad på att vara ""ung" eller "gammal".
Är mer spontana och lekfulla- Har inte med åldern att göra, utan personligheten. Äldre föräldrar behöver inte vara låsta och tråkiga.
Man är starkare (psykiskt)- Här tror jag precis tvärtom. Som äldre har man hunnit få en större trygghet i sig själv och därmed stärkt sig psykiskt.
Man har mer förståelse för barnet eftersom man kommer ihåg mer från hur det var att vara ung.- Även här är det hur man är som person, inte vilken ålder man har.

Jag är medveten om att det inte är dina ord, utan läsarnas. Men om man som jag har både "unga" och "gamla" föräldrar runt sig, ser man att åldern inte har någon betydelse. Ända skillnaden är väl att man som äldre är mer mogen (inte tråkig eller fyrkantig, utan just mogen), därmed inte en bättre förälder.

Kanske ska påpeka att jag själv inte var lastgammal när jag fick barn :P
Jag tycker bara det är konstigt att åldern jämt ska relatera till hur man är som förälder. Jag tycker det är mest unga som prompt vill göra sig påmind om sin ålder och om att dom är bra föräldrar. Jag själv har aldrig hört något negativt om min ålder.

sv: Jo. för jag tycker ditt inlägg ändå hade någonting som förtjänar att hamna på förstasidan medans mycket bara är skit! xD Haha.

Ha det bra, kram.

okej härligt :)

Snodde lite ur nackdelarna och markerar viktiga punkter...

Nackdelar med ung mamma:

- Har KANSKE inte stabil ekonomi.
- Har KANSKE mindre livserfarenhet.
- Pappan KANSKE inte finns med i bilden.
- Barnet är OFTAST oplanerat.
- Man har en massa fördomar mot sig.
- Man KANSKE inte kan fixa klart utbildningen.
- EN DEL är fortfarande festsugna och lämnar bort barnet på helgerna.
- KANSKE behöver mer stöd.

Så, att döma av detta så överväger fördelarna med att vara Ung mamma.

Btw, du är GRYM.

Jag länkade dig i ett inlägg förresten som en av mina favoritbloggare, så från mig har du garanterat fått massa nya läsare med :)

Jag kan hålla med om mycket där också, visst jag är ingen mamma så jag kan inte jämföra med mitt liv och sådär, men jag kan ju jämföra med mina egna tankar. En sak som jag inte håller med till 100% är det där om pappan och att han kanske inte finns med i bilden. Visst kan det vara så, men bara för att man är en äldre mamma betyder det inte att pappan är med!

Det finns andra saker också som jag inte riktigt kan hålla med om, såsom att barnet blir viktigare eftersom att man inte har något jobb att tänka på, men skolan då? För de allra flesta är skolan faktiskt viktig, viktigt att gå ut med bra betyg och så liknande. Sedan finns det ju dem som är tvungna att leta jobb och liknande.

Starkare psykiskt? Då har jag helt klart missuppfattat mycket som de sagt på TV och i tidningar. Är jag helt borta när jag säger att det har varit väldigt många unga tjejer som har haft det jobbigt psykiskt eftersom att de vill klara av skolan bra, inte nöjda med sina kroppar osv. Så, nej, det där håller jag inte riktigt med om.

Jag vill poängtera att jag inte har något emot unga mammor, om man nu måste kalla er det. Åldern har ingen betydelse! Man kan vara en lika bra mamma när man är ung, som när man är lite äldre. Jag hade själv inte varit negativ till att bli mamma nu, men jag skulle inte planera det med tanke på att jag fortfarande går i skolan, ingen jätte stabil ekonomi för ett barn - jag klarar mig jätte bra nu, men med ett barn blir det ju massor av nya utgifter. Sedan har jag, precis som du ett distansförhållande, vilket skulle göra det svårt för barnet att träffa båda sina föräldrar. Så nej, jag får vänta, även om jag skulle tyckt att det var jätte kul och mysigt!

Just på punkten fördelarna; Det finns inget som bevisar att barnet blir mer socialt bara för att mamman är ung. Just att barnet blir viktigare har jag svårt att tro -- som ung behöver man plugga, och därefter är det jobb som gäller. Samtidigt är det väldigt individuellt hur man är som förälder -- man kan bry sig lika mycket om sitt barn oavsett om man är 27 eller 17.
Just när det gäller psykisk styrka... Jag känner fler tonåringar som känner sig osäkra jämfört med vuxna, och dessutom handlar det även där om individualitet.

Jag är fullt medveten om att detta inte är dina ord, men samtidigt måste jag påpeka att många har en förskönad bild av att vara ung mamma och ser det som en fördel framför att vänta några år. Det är verkligen inget fel med att vara ung mamma, men man kan inte se individuella drag som skäl till att inte vänta.

sv. Tack så mycket för att du svarade :D

sv: Nej verkligen inte :D

Hejsan!

Jag håller också med i det flesta punkterna. Men jag håller inte med om att man verkligen måste ha ett stabilare liv, ekonomi osv, alltså vänta lite tills man blir äldre. Är man omogen och att förmågan för att ta ansvar brister så ska man självklart vänta. Men jag tänker så att, även vid äldre år så kan mycket hända. Man kanske förlorar jobbet och på så vis får dålig ekonomi, man kan lika gärna tycka om att festa som äldre, pappan kan lika gärna sticka och vad som helst kan hända även om möjligheten för sådana händelser är större i yngre år. Så om man skaffar barn eller inte och i vilken ålder beror helt på personen och dess personlighet, samt mognad och trygghet i att kunna ansvara för sitt barn. Och där ska du ha beröm, du verkar vara en riktigt toppenmorsa i alla kriterier. Fortsätt så! Tusen beröm och ännu mer till dig.

Det där att barnet blir mer socialare om man är ung mamma stämmer inte alls , det beror på helt och håller på hur barnet är/blir !